Är elbilar verkligen så "gröna"?

I allt detta har elbilen (EV) blivit lite av en "grön" affischpojke när det gäller att kämpa för denna speciella sak. Den ses som det enskilt mest effektiva sättet att minska koldioxidutsläppen och föra oss alla in i ett nytt grönt nirvana - äntligen befriade från alla gamla föroreningar.

Om regeringens planer går igenom kommer elbilar att vara den enda typen av nya bilar som vi kan köpa efter 2035. Även Rolls-Royce är med på EV-tåget. Det måste de vara eftersom försäljningen av bensin- och dieselbilar snart kommer att förpassas till historieböckerna. Hybrider kommer att vara den sista bastionen för fossilbränsledrivna bilar. Premiärminister Rishi Sunak meddelade nyligen att Tata Motors kommer att investera fyra miljarder pund i att bygga en toppmodern batterifabrik för elbilar i Bridgwater, Somerset. Dessa batterier kommer att driva framtida flottor av elbilar.

Frågan är om de nymodiga elbilarna verkligen är så miljövänliga som man vill få oss att tro?

Naturligtvis har rena elbilar inga smutsiga avgasrör som spyr ut giftiga gaser när de körs. Men det gör dem inte till de verkliga nollutsläppsfordon som de ofta uppfattas som. Så var finns elbilarnas miljöfördelar och var brister de när det gäller att vara miljövänliga?

Produktion

Sanningen är att en elbil bara är så ren som den el som produceras för att ladda den. År 2022 producerade Storbritannien fortfarande över 40 % av sin elproduktion från fossila bränslen. Ytterligare 11 % kom från något som kallas "termisk förnybar energi". Det innebär kraftverk som förbränner träflis som tillverkas genom att hugga ner skogar (främst i USA). Regeringarna vill gärna kalla detta för "koldioxidfri" energi, men sanningen är att kraftverk som använder träflis släpper ut enorma mängder koldioxid eftersom de (till sin natur) faktiskt förbränner något. Vad gäller äkta förnybara energikällor som sol, vind och vatten? Jo, de stod för bara 30 procent av den el som producerades i Storbritannien 2022.

Så. Regeringarna har helt klart fullt upp med att uppfylla tidsfristen 2035 för att eliminera fossila bränslen från det nationella elnätet. Problemet är att vi inte är i närheten av att lösa problemet med intermittent kraftproduktion. Det vill säga, vad händer när solen inte skiner och vinden inte blåser? Alla möjliga lösningar, som vätgasproduktion eller storskalig batterilagring, är otroligt dyra. För närvarande är det bara att köra en elbil för att slippa betala för koldioxidutsläppen. I stället för att kolet kommer ut ur våra avgasrör kommer det ut ur kraftverkens skorstenar. Så totalt sett är det en liten fördel för miljön som helhet.

Till och med tillverkningen av en elbil genererar 40 procent mer koldioxidutsläpp än tillverkningen av diesel- eller bensinbilar. Batterier till elbilar består av sällsynta metaller som måste utvinnas i stora mängder. Tillverkningsutsläppen utgör en stor del av ett fordons så kallade "livscykelutsläpp". Så på det hela taget ser elbilar plötsligt ut att vara betydligt mindre miljövänliga än de kanske först verkar.

Gissningar

Det har gjorts olika försök att gissningsvis uppskatta elbilars utsläpp under hela livscykeln och att besvara denna grundläggande fråga: Hur långt måste man egentligen köra innan en elbil verkligen kan sägas ha lägre utsläpp under hela sin livslängd än en motsvarande bensin- eller dieselbil?

Norrmännen verkar ha förstått det eftersom 96 % av deras el produceras av förnybar vattenkraft. Det innebär att en elbil i Norge bara behöver köras 8 500 mil innan den går jämnt upp i koldioxidutsläpp. Men i USA, där 60 % av elen produceras med fossila bränslen, måste man köra 13 500 mil för att nå break-even. Det blir ännu mer dramatiskt när vi tittar på platser som Polen eller Kina, som fortfarande har många koleldade kraftverk. I dessa länder måste kilometerräknaren nå svindlande 79 000 mil innan en elbil börjar förtjäna sin gröna Blue Peter-märkning.

Det handlar inte bara om koldioxidutsläpp. Elbilar har en begränsad räckvidd, vilket ofta innebär att de används som dragbilar i storstäder. Eftersom de kör relativt få mil tar det vanligtvis mycket längre tid för dessa stadsnära elbilar att nå sin milstolpe för utsläpp under hela livscykeln, till skillnad från en modern dieselbil som kör många mil. Detta innebär att elbilar släpper ut mer partiklar i stadsmiljöer.

Föroreningar i städer innehåller massor av dessa partiklar som kan tränga djupt in i människors lungor. Denna typ av föroreningar har kopplats till högre förekomst av hjärtsjukdomar. Renare bilar som drivs med fossila bränslen innebär att partikelföroreningarna har minskat kraftigt under de senaste 50 åren. Faktum är att moderna bensinmotorer har blivit så effektiva att de bara står för en mycket liten del av den totala partikelföroreningen. De allra flesta skadliga partiklarna kommer från fordonsdäck, bromsar och kopplingar.

Elbilar har ett system som kallas regenerativ bromsning som sätter motorn i backläge och därmed minskar användningen av bromsbelägg. Elbilar är dock mycket tyngre än motsvarande bensinbilar, vilket innebär större däckslitage och därmed mer partiklar.

Sedan har vi förstås frågan om utvinning av sällsynta metaller. Ett typiskt elbilsbatteri innehåller 35 kg mangan, 8 kg litium och upp till 12 kg kobolt. Det finns särskilda problem med kobolt eftersom 70 % av det kommer från Demokratiska republiken Kongo. Gruvorna drivs av tillfälligt anställda arbetare som har mycket få rättigheter och det finns inte mycket till säkerhetslagstiftning. Det värsta av allt är att många av gruvarbetarna är barn.

Så var finns svaret?

Naturligtvis kan elbilar bidra till att minska koldioxidutsläppen, men som vi har sett gör de ofta inte det. Även de stadsjeepar som vi nämnde tidigare står för mer koldioxidutsläpp än sina bensindrivna motsvarigheter. Så även om vi tittar på de bästa möjliga scenarierna är elbilar inte i närheten av att vara koldioxidfria och kan inte vara det förrän elnätet har blivit helt koldioxidfritt. Vi måste också minska koldioxidutsläppen från plast- och stålproduktion samt gruvindustrin. Tyvärr ligger allt detta ganska långt fram i tiden.

Sammanfattningsvis kommer vi alla år 2035 att behöva köpa eldrivna bilar om vi vill köpa en helt ny bil. Vid det laget är chansen liten att en helt eldriven bil kommer att erbjuda koldioxidfria transporter. Märkligt nog fortsätter regeringarna att formulera sin politik som om elbilar vore miljörörelsens heliga graal. Jag tycker att det verkar som om vi genom att följa irrationella mål bara lyckas utarma de allra fattigaste människorna, och i slutändan kommer vi inte att göra tillräckligt för att rädda planeten.

På samma sätt - jag antar att det är en början. Men att producera miljoner av alla typer av bilar eller alla typer av förbrukningsvaror innebär att man slukar en hel del energi, vilket inte är särskilt "grönt" som det ser ut nu.

Douglas Hughes is a UK-based writer producing general interest articles ranging from travel pieces to classic motoring. 

Douglas Hughes