Den nuvarande lagen om metadata trädde i kraft i Portugal 2008, efter EU:s direktiv om lagring av uppgifter. Konstitutionsdomstolen har dock nyligen konstaterat att denna lag är olaglig och att en situation med oförutsägbara konsekvenser har uppstått.

Vad är metadata?

Först och främst är metadata uppgifter som ger information om andra uppgifter. Med andra ord är det data bakom andra data. Även om den inte ger det exakta innehållet i dessa uppgifter (text/bild/telefonsamtal) kan den ge relevant information om dem, t.ex. när meddelandet skickades och varifrån.

Vad är det för fel med det?

Den kontroversiella situationen började när författningsdomstolen offentliggjorde ett beslut där det står att lagen om metadata från 2008 strider mot konstitutionen eftersom den går emot alla medborgares privatliv och att denna kränkning av medborgarnas rätt till privatliv inte bara gäller brottsmisstänkta, utan alla.

Domstolen varnade för att lagringen av uppgifter om nätverkstrafik och lokaliseringsuppgifter för alla "begränsar individernas rätt till privatliv".

Borde inte europeisk lagstiftning ha företräde?

Medlemsstaterna måste följa EU-reglerna. För att undanröja tvivel har dock författningsdomstolen också tagit upp detta problem genom att säga att även om en lag kommer från ett EU-direktiv kan den strida mot konstitutionell rätt. Därför "står ett beslut av en författningsdomstol alltid över en europeisk regel".

EU-domstolen själv beslutade slutligen 2014 att detta specifika direktiv om metadata var ogiltigt eftersom det "kränkte den grundläggande rätten till ett privatliv och skyddet av personuppgifter".

Metadata som bevis

Flera brott, särskilt när det gäller organiserad brottslighet, är svåra att bevisa, men metadata har hjälpt brottsbekämpande myndigheter att bevisa vissa brott i domstol. Utan denna typ av bevis kommer det att bli ännu svårare att samla in bevis mot dessa brottslingar. Med andra ord, utan att kunna använda metadata som bevis kan många pågående brottsutredningar och åtal komma att falla platt.

Den knepiga delen har dock ännu inte kommit. Domen gäller inte bara för framtiden, vilket innebär att redan avslutade domstolsärenden nu skulle kunna återupptas på grund av brist på bevis, vilket skulle kunna leda till en rättslig "jordbävning" och frisläppande av flera fångar eftersom bevisen som stöder deras frihetsberövande nu är "olagliga".

Vad händer härnäst?

Nu måste lag 32/2008 (lagen om metadata) ändras för att uppfylla författningsdomstolens krav. De politiska krafterna försöker dock göra en "mjukare" ändring genom att ändra antalet månader som dessa metadata sparas från nuvarande 12 till sex - i hopp om att uppfylla författningsdomstolens krav utan att förstöra den ibland unika möjligheten att gripa brottslingar.

Enligt Expresso har en särskild grupp inrättats som samlar alla brottsbekämpande myndigheter. Denna arbetsgrupp kommer att lämna bidrag till regeringens lagförslag.

Premiärminister António Costa sade att det är nödvändigt med "en ny rättslig ram som överensstämmer med EG-domstolens och författningsdomstolens beslut, men som inte stoppar kampen mot de allvarligaste brotten".

Author

Paula Martins is a fully qualified journalist, who finds writing a means of self-expression. She studied Journalism and Communication at University of Coimbra and recently Law in the Algarve. Press card: 8252

Paula Martins