Detta dolda spektakulära hotell ligger ensamt på toppen av en liten kulle, bara fem kilometer från Sortelha. Det finns inga skyltar som visar vägen till hotellet, men om man följer vägen från Sortelha i riktning mot Quinta de Santo Amaro kommer man någon gång att se den majestätiska byggnaden några hundra meter bort på höger sida, och då måste man svänga höger in på nästa asfalterade väg. Du är på rätt väg när du några meter in på vägen stöter på en sten med ordet "entrance" inristat.
Utforska ett övergivet hotell
Det är bäst att parkera bilen just där och påbörja den fem minuter långa promenaden till det övergivna hotellet. Ju närmare du kommer, desto mer förvånad blir du över dess storlek och skick - särskilt med tanke på hur länge det har stått tomt. Hotel Serra da Pena - Termas Radium byggdes i början av 1900-talet och blev känt för sitt helande vatten som innehöll radium - ett mycket radioaktivt element - som fanns i vattnet från tre lokala källor - Chão da Pena, Favacal och Malhada, även kända som Curie 1, 2 och 3. På den tiden ansågs radioaktiva ämnen ha läkande egenskaper och användes ofta för olika ändamål.
Krediter: TPN; Författare: Sara J. Durães;
När du närmar dig hotellet kommer du att se en annan sten med ordet "reception" ingraverat. Ett stort rum kommer att vara synligt där receptionen tidigare stod på din vänstra sida. Det är öppet för dig att utforska, och inuti kan du hitta ruinerna av en enorm öppen spis, liksom de gamla, halvfärgade väggarna och golvet som fortfarande innehåller mysterier. Efter att ha tagit en titt på denna kammare måste du påbörja det verkliga äventyret, som innebär att undersöka huvudbyggnaden.
Krediter: TPN; Författare: Sara J. Durães;
Água de Radium
Förr i tiden hade det massiva hotellet 90 rum och hade kapacitet att rymma upp till 150 personer. När hotellet var som störst på 1920-talet gavs en mängd olika behandlingar, bland annat djuprengörande hudbehandlingar med radium, doppbad, inhalationer och lokala behandlingar med radioaktiva elektriska kompresser. Det mest eftertraktade var dock det buteljerade vattnet - Água de Radium - som 1927 utsågs till ett av de "mest radioaktiva vattnen i världen" under ett möte i Lyon i Frankrike. Med en hotspot i London vid den tiden var vattnet redan framgångsrikt med stor försäljning runt om i hela Europa.
Kreditering: TPN; Författare: Sara J. Durães;
Den massiva byggnaden visar tydligt tidens effekter, med tanke på att delar av dess huvudfunktioner redan har försvunnit. Förhållandena är dock tillräckliga för att du på ett säkert sätt ska kunna undersöka lite mer. Du är välkommen att klättra upp för de yttre trappstegen vid ytterdörren, även om de inte längre leder någonstans eftersom den delen av hotellet har kollapsat, ger de en unik och förbättrad utsikt över Radium Spas byggnad. En handfull av rummen nedanför är fortfarande tillgängliga; de saknar alla möbler men har några intressanta arkitektoniska egenskaper och delvis raderade väggmålningar.
Krediter: TPN; Författare: Sara J. Durães;
Om du fortsätter längs byggnaden till vänster kommer en väg att ta dig till baksidan av hotellet där du kommer att ställas inför den mest häpnadsväckande delen av det hela. Byggnaden med flera våningar har vuxit igen med sly och är nu delvis integrerad i den naturliga miljön. Byggnadens gångar visar spår av vad som en gång var ett massivt komplex, och de dussintals fönster som utgör det som är kvar av hotellet erbjuder en enastående utsikt över omgivningarna.
Ett antal av rummen har fortfarande handfat, och det finns ett underjordiskt rum med rinnande vatten som väcker frågan om dess tidigare syfte. Skelettet av det som en gång var ett stort, livligt termalbad och det lugn du känner där, omsluten av naturen, är något du måste uppleva själv. I ett annat hörn av hotellet finns en charmig balkong som fortfarande är orörd, vilket ger upphov till möjligheten att den tidigare var en del av en master suite. De flesta taken har kollapsat, vilket innebär att den översta våningen inte längre existerar.
Krediter: TPN; Författare: Sara J. Durães;
På 1930-talet började man spekulera i att det radioaktiva vattnet kanske inte var så hälsosamt som man hade trott. Under andra världskriget erkändes radioaktivitetens destruktiva konsekvenser över hela världen, vilket starkt påverkade verksamheten. År 1945 började hotellet stänga och produktionen av vatten på flaska upphörde. Trots flera försök under årens lopp att öppna hotellet igen blev det aldrig någon fortsättning på projektet. I dag har mer än 70 år gått och det som återstår av detta majestätiska hotell och termiska spa är bara ruinerna, som dock än i dag är öppna för alla äventyrliga själar att utforska.
After studying Journalism for five years in the UK and Malta, Sara Durães moved back to Portugal to pursue her passion for writing and connecting with people. A ‘wanderluster’, Sara loves the beach, long walks, and sports.