"Att unga bor kvar hemma hos sina föräldrar är ett allt vanligare fenomen, vilket speglar de växande svårigheterna för nya generationer att få tillgång till bostäder. "Att förverkliga önskan om att äga en bostad eller få en stabil hyresrätt har blivit en stor utmaning, särskilt i sydeuropeiska länder som Portugal, Spanien, Italien och Grekland, som har en mycket hög andel unga mellan 18 och 34 år som bor kvar i föräldrahemmet", heter det i sammanfattningen av projektsamordningen.

"Det är inte en fråga om att dessa ungdomar bor mer och mer hemma hos sina föräldrar, som om det vore ett problem, en kulturell fråga som man föreställde sig för 20 år sedan, 15 år sedan, 10 år sedan", understryker Romana Xerez, samordnare för projektet "Housing4Z: Housing, Well-Being and Inequalities in Southern Europe", som genomförs av CAPP - Center for Administration and Public Policies, vid ISCSP.

Forskaren understryker dock, i uttalanden till Lusa, att detta inte betyder att familjen inte har "en mycket viktig roll, traditionellt sett, när det gäller att främja tillgången till bostäder" i de sydeuropeiska länderna.

Det som händer är dock att "unga människor från mer missgynnade grupper och [...] även från medelklassen har allt mindre fastighetsarv som går i arv mellan generationer".

Samma sak händer dock inte i de nordeuropeiska länderna, där unga människor kan lämna sina föräldrars hem tidigare eftersom "det finns åtgärder för att stödja dem" i denna självständighet.

Romana Xerez motiverar forskningens fokus på Generation Z, ungdomar födda mellan 1997 och 2012, med att det är "en generation som lever i ett mycket speciellt sammanhang, [...] med flera kriser, [...] konflikter i Europa, [...] klimatförändringar och energikriser".

Dessa faktorer ledde till förändringar i ekonomin, sysselsättningen och även boendet, vilket i sin tur ledde till ojämlikheter mellan generationerna.

Yngre generationer - med början i millenniegenerationen, som föregår generation Z - har börjat uppvisa "vissa nackdelar" jämfört med tidigare generationer, nackdelar som "verkar bli större och större", konstaterar forskaren.

Samtidigt har de sydeuropeiska länderna upplevt "en djupgående omvandling på bostadsmarknaden", konstaterar han, men betonar att "problemet med tillgång till bostäder inte bara är ett bostadsproblem".

Vad som händer är att "förhållandet mellan inkomst och boendekostnader är enormt och har ökat", och därför "är det ett bredare problem" som involverar ekonomi och arbete.

"Att äga sitt eget hem handlar inte bara om att ha ett hem, utan också om att ha trygghet, en oerhört viktig ekonomisk tillgång i nuet och i framtiden", påminner han.

För att bemöta bostadskrisen antog de analyserade länderna mellan 2018 och 2024 20 bostadspolitiska åtgärder för ungdomar, som syftar till att hyra och köpa egna hem, rapporterar projektet, och tillägger att Portugal var det enda land som genomförde särskilda åtgärder för studentbostäder.

Romana Xerez betonar att det är "oerhört svårt" för forskare att jämföra bostadspolitiken för ungdomar på grund av brist på data.

Forskarna i "Housing4Z" - som intervjuat ungdomar om de begränsningar och möjligheter de möter - är oroade över de förändringar som är på gång.

Projektet - vars slutresultat bör bli känt under de kommande månaderna - syftar till att erbjuda "vetenskapliga bevis" för hur offentliga och privata åtgärder kan förbättra bostadsförhållandena och främja social rättvisa för yngre generationer.