Obemannade luftfarkoster har funnits i nästan två århundraden, från ballonger som användes för meteorologisk observation och transport av brandfarliga föremål till pilotlösa flygplan som tillverkades billigt för artilleriets målövningar. På2000-talet har tillverkningen av flygplan som är specialbyggda för ett brett spektrum av kommersiella och militära tillämpningar exploderat.De ledande globala tillverkarna är de kinesiska företagen DJI, XAG och JOUAV, följt av Parrot i Frankrike och Skydia i USA. Specialiserade modeller med dödlig kapacitet tillverkas främst för statligt bruk i USA, Israel, Österrike och naturligtvis Iran.

Kineserna säljer drönare till mer än femtio länder med fullständiga stödfaciliteter, inklusive DJA:s produkt för upptäckt av motdrönare, AeroScope, som uppenbarligen ger upphov till säkerhetsfrågor på grund av dess omfattande förmåga att spåra och kommunicera med sina egna och kanske även andra drönare för att upptäcka var de befinner sig och vad deras uppdrag går ut på.

Det är ologiskt att DJA:s drönare har importerats i stort antal till USA där de, till synes, används för uppgifter som att driva boskap och kontrollera spridningen av bekämpningsmedel i de stora jordbruksområden som kinesiska investerare har köpt med amerikanska dollar från exporten. Men samma drönare har också köpts med federala medel av amerikanska polisstyrkor och icke-statliga organisationer av uppenbara övervakningsskäl. Eftersom aktierna i de kinesiska "privata" företagen delvis ägs av KKP (Kinas kommunistparti) är det förvånande att de amerikanska myndigheterna först nu har fått upp ögonen för de trojanska drönarna, som via AeroScope rapporterar all slags "känslig" information till underrättelsetjänsterna i Kina. I skarp kontrast till detta har de kanadensiska och amerikanska säkerhetsstyrkorna uttryckt sin bestörtning över att en enda "spionballong" nyligen har trängt in i deras stratosfärer.

Hittills har drönare skjutits upp och deras flygvägar kontrollerats av människor som i år kommer att bli arbetslösa när artificiell intelligens tar över deras uppgifter . Det alarmerande är att den snabba utvecklingen av nya kontrollprogram kommer att göra det möjligt för artificiell intelligens att fatta omedelbara beslut om vilken information som ska samlas in och var militära attacker ska äga rum. Sådana beslut kommer alltid att vara beroende av källan till och kvaliteten på den information som robotarna skall få i kraft, men vem vet om detta kommer att ske genom regeringar (demokratiskt valda eller inte) eller genom företag som kanske ägs av de globala eliterna i en ny världsordning, i likhet med SMERSH i James Bond-arvet.