Vad är den outtalade uppfattningen om slipsen?
Varför inte fluga eller kravatt? Eller en viss typ av kavaj, näsduken i toppfickan, blomman i knapphålet, armbandsuret i västfickan och guldkedjan över tummen: allt detta verkar nu så gammalmodigt? Bowlerhatten var ett tecken på att man var någon slags affärsman av hög klass i staden. Men den har aldrig haft samma genomslagskraft som slipsen alltid har haft. Och bowlers verkar nu ha gått vägen för dronten. Topphattar var på modet för ett tag sedan, vilket försäkrade hoi-polloi att du var en etablerad gentleman. Men man ser dem sällan längre, förutom vid de tillfällen då toffsen och kungligheterna går på trav.
Alla moden tenderar att förändras med årstiderna. Men det har aldrig förändrats för slipsen. Den där kvävande klädesplagget har hållit i sig i långt över 100 år. Varför är det så? Vad ligger bakom den outtalade övertygelsen som ger intrycket att en man blir anständig av att bära den? Hur blir man mer kvalificerad att gå in på en klubb om man bär ett tjusigt tygstycke som gjorts till ett vackert rep runt halsen? De största skurkarna och bedragarna kanske är de som bär slips, men en anständig kille utan slips nekas inträde på vissa etablissemang.
När vi gick i skolan tvingades vi bära denna boskapssnara hela dagen, även i stekande hetta. Hur glad var jag inte att slita av den utanför skolporten varje eftermiddag så snart jag gick hem. För mig var det en symbol för fångenskap. Jag kände mig som en hund som drar i ett kvävande halsband. Till och med flickor i sina klassrum tvingades bära slipsen. Vem var den eländiga indoktrinerade själ som beordrade det? Och varför var det så allmänt accepterat?
Efter skolan undvek jag alltid alla jobb som krävde att jag skulle bära slips vid en intervju, och jag har aldrig burit slips igen under resten av mitt liv.
Andra avvikelser i klädseln som väckte min oförståelse var byxornas uppvik och det knivskarpa vecket som krävdes längs byxans framsida. Varför blev det ett oreflekterat och allmänt krav för att vara välklädd och vart har det tagit vägen idag?
Jag upptäckte att det åtminstone fanns ett slags resonemang bakom vändningarna. När vägarna inte var asfalterade eller dåligt byggda brukade män rulla upp nederdelen av byxbenen för att undvika att bli nedstänkta med lera av den förbipasserande trafiken. Denna praxis resulterade i uppvik på smartare byxor som en blinkning till denna konvention. Men uppvikningarna tjänade inget som helst syfte, annat än att vara behållare för fluff och grus.
Jag ogillade meningslösheten och lät tillverka mina nya byxor utan uppvik, vilket förlöjligade mig bland mina mer konventionella bekanta. Och hur glad blev jag inte när den dåvarande statsministern också började bära byxor utan uppvik, vilket jag påpekade med tillfredsställande glädje.
Krediter: Bild tillhandahålls; Författare: Muz Murray;
Lättnad
Det är med stor lättnad jag konstaterar att slipsen nuförtiden börjar förlora sitt psykologiska grepp om samhället. Kanske håller massmedierna äntligen på att förstå någon dold symbolik? Eller är det en tyst protest mot slipsen som på ett subtilt sätt främjas av icke-konformister i samhället runt om i världen? Många TV-programledare och intervjuare uppträder nu i skjortor med öppen hals utan slips.
Men märkligt nog verkar det nu finnas en outtalad och mystisk konformitet när det gäller hur de visar upp sina skjortuppslag med öppen halsringning, som är instoppade innanför kavajen. Det verkar mer attraktivt för mig att placera dem utanför. Men jag har ännu inte sett någon som gör det. Om det inte finns någon tvingande regel om det, varför har jag aldrig sett någon med kavajslag som överlappar kavajen?
Sådana är de konventionella sartoriala mysterierna som jag inte har någon förklaring till.
Det är dock anmärkningsvärt att det är de typer som vill dominera världens befolkning, som presidenter, vd:ar för stora företag, kungligheter och alla de skuggfigurer som varje år samlas i hemlighet i Davos för att diskutera hur de tänker styra världen, som alla slaviskt håller sig till slipsen.
Är det så att ha en så obekväm snara runt halsen
visar att man är ett villigt medgörligt konservativt djur?
Jag undrar hur vi skulle ha kunnat veta vem som var en respektabel person innan slipsen blev symbolen för respektabilitet?
Främjar etablissemangets feta katter förlängningen av slipsen som någon slags helig symbol? Är det ett sätt att upptäcka varandra som en hemlig frimurarhandskakning? Kan det vara en symbol för konformitet som Illuminati på ett subtilt sätt har gett mandat till?
Jag är inte paranoid. Men det extraordinära tänkesättet när det gäller detta vackra rep runt halsen får mig verkligen att undra.
Jag är övertygad om att det ligger mer bakom slipsen än vad som syns.
Hitta Muz: www.muzmurray.com
på Facebook: https://www.facebook.com/MantraMuz/
YouTube-videor: youtube.com/@MuzMURRAY
British mystic, author, psychotherapist, spiritual counsellor, mantra yogi, fine artist and illustrator, theatrical set and costume designer. Founder-editor of Gandalf’s Garden magazine and Community in the London Sixties, and 3 years as columnist for Yoga Today magazine, BBC 4 Scriptwriter, author of four spiritual self-development books and two storybooks for children.
