Andra stressfaktorer inkluderar externa faktorer som motgångar tidigt i livet, exponering för vissa miljöförhållanden, fattigdom, diskriminering ... Allvarliga hälsoproblem, t.ex. en cancerdiagnos hos en själv eller en nära vän eller familjemedlem, kan också orsaka stress.

Kroppen reagerar på yttre stressfaktorer genom att frisätta stresshormoner (t.ex. adrenalin och noradrenalin) som ökar blodtrycket, hjärtfrekvensen och blodsockernivån. Denna reaktion, som ofta kallas kamp-eller-flykt-reaktionen, hjälper en person att agera med större styrka och snabbhet för att undkomma ett upplevt hot.

Även om kamp-eller-flykt-reaktionen hjälper kroppen att hantera tillfällig stress kan den vara skadlig när den orsakas av långvarig, eller kronisk, stress. Forskning har visat att personer som upplever kronisk stress kan få matsmältningsproblem, hjärtsjukdomar, högt blodtryck och ett försvagat immunförsvar. Personer som upplever kronisk stress är också mer benägna att drabbas av huvudvärk, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, depression, ångest och virusinfektioner.

Även om kronisk stress kan leda till många hälsoproblem är det inte klarlagt om den är kopplad till cancer. Hittills genomförda studier har gett varierande resultat. Även när stress verkar vara kopplad till cancerrisk kan sambandet vara indirekt. Personer som är kroniskt stressade kan till exempel utveckla vissa ohälsosamma beteenden, som rökning, överätning, mindre motion eller alkoholkonsumtion, som i sig är förknippade med ökad risk för vissa cancerformer.

Laboratoriestudier har visat att noradrenalin, som frisätts som en del av kroppens kamp-eller-flyktreaktion, stimulerar angiogenes och metastasering. Hormonet kan också aktivera neutrofiler, en typ av immunceller. I vissa fall kan neutrofiler hjälpa tumörer att växa genom att skydda dem från kroppens immunförsvar; de kan också "väcka" vilande cancerceller.

Kronisk stress kan också leda till frisättning av en grupp steroidhormoner som kallas glukokortikoider. Glukokortikoider kan öka metastasering och motståndskraft mot kemoterapi. De kan också hindra kroppens immunsystem från att känna igen och bekämpa cancerceller.

Även om vissa studier har rapporterat minskad överlevnad bland personer med cancer som upplever stress, är bevisen för att stress direkt påverkar överlevnaden fortfarande svaga på det hela taget.

Emotionellt och socialt stöd kan hjälpa patienter att lära sig hantera stress. Sådant stöd kan minska nivåerna av depression, ångest och sjukdoms- och behandlingsrelaterade symtom bland patienterna.

Det finns vissa belägg för att framgångsrik stresshantering genom socialt stöd är förknippat med bättre kliniska resultat för personer med bröstcancer och tumörprogression vid äggstockscancer.

Ett annat sätt att hantera stress är att vara fysiskt aktiv. American College of Sports Medicine har funnit belägg för att fysisk aktivitet med måttlig intensitet under och efter cancerbehandling kan minska ångest och depressiva symtom bland canceröverlevare.

Vissa expertorganisationer rekommenderar att alla cancerpatienter screenas med ett lämpligt verktyg, t.ex. en stressskala eller ett frågeformulär, strax efter diagnos samt under och efter behandling för att bedöma om de behöver hjälp med att hantera stress eller löper risk att drabbas av stress.

För mer information, vänligen kontakta Grupo HPA Saude på (+351) 282 420 400.