Skabb är en vanlig hudsjukdom, men den är ofta missförstådd.

Det orsakar klåda och utslag, precis som andra hudåkommor, vilket kan göra det mycket svårt att identifiera. För att bringa klarhet har vi kontaktat några experter som har gett vägledning om hur man känner igen, behandlar och förebygger denna smittsamma sjukdom.

Vad är skabb?

"Skabb är ett vanligt hudangrepp som orsakas av kvalstret Sarcoptes scabiei", förklarar Dr Miriam Mikicki, allmänläkare och specialist i funktionell medicin på health.miro. "Dessa kvalster lägger ägg under huden och orsakar en allergisk reaktion som leder till intensiv klåda och ett distinkt utslag."

När en person först smittas kan det ta upp till åtta veckor innan symtomen visar sig, enligt NHS:s webbplats, eftersom kroppen behöver tid för att utveckla en allergisk reaktion mot kvalstren.

På NHS webbplats står det också att skabb ofta drabbar huden mellan fingrarna, runt handlederna, under armarna och runt midjan, i ljumskarna och på rumpan.

"Skabbkvalster föredrar varma, fuktiga områden på kroppen, t.ex. yttre könsorgan, under brösten, mellan skinkvecken, mellan fingrar och tår samt under naglarna", förklarar Dr Aleksandar Godic, konsultdermatolog vid Harley Street Dermatology Clinic.

Personer med nedsatt immunförsvar kan ibland få en sällsynt typ av skabb som kallas skorvig (norsk) skabb, enligt NHS:s webbplats.

"Denna form innebär ett utbrett angrepp med ett stort antal kvalster och är mycket smittsam", säger Godic.

Credits: PA;

Vilka är symptomen?

"Det mest karakteristiska tecknet på skabb är förekomsten av hålor, som ser ut som små, böjda linjer på huden", säger Godic. "Dessa kan dock vara svåra att se.

"Andra vanliga symtom är små, gråtande fläckar, rodnad och svullnad, intensiv klåda, särskilt på natten eller i varma miljöer, inflammerade, fjällande rivmärken, som ofta liknar svåra eksem."

När bör man söka läkare för utslag?

"Du bör söka läkare om utslagen är ihållande, förvärras eller kliar intensivt, särskilt om de inte svarar på receptfria behandlingar", säger Dr Sophie Momen, hudläkare vid Cadogan Clinic.

"Man bör misstänka skabb om flera personer i hushållet har klåda, om utslagen uppträder på klassiska ställen som mellan fingrarna eller runt midjan, eller om man ser spår efter klådan. Om du utvecklar tecken på infektion (t.ex. var, svullnad eller feber) är omedelbar läkarvård nödvändig."

Credits: PA;

Är det smittsamt?

Skabb är mycket smittsamt.

"Skabb sprids främst genom långvarig direkt hudkontakt med en infekterad person", säger Godic. "I sällsynta fall kan det också överföras via angripna handdukar, kläder eller sängkläder."

Momen tillägger: "Eftersom det kan ta flera veckor innan symtomen visar sig kan människor omedvetet sprida skabb innan de inser att de är smittade, vilket gör tidig upptäckt och behandling avgörande."

Vem löper högre risk att få skabb?

Vem som helst kan få skabb, men människor i miljöer med nära kontakt löper högre risk.

"Spädbarn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar är mer sårbara, eftersom deras kroppar kan ha svårt att kontrollera angreppet, vilket ibland leder till skorv", säger Momen. "Vårdpersonal, omsorgspersonal och personer som ofta har hudkontakt löper också en ökad risk att utsättas för skabb."

Kan skabb behandlas?

Skabb är vanligtvis inte ett allvarligt tillstånd, men det måste behandlas.

"Första linjens behandling brukar vara en permetrinbaserad kräm, som effektivt dödar kvalstren", säger Godic. "Men om permetrin inte fungerar kan man använda en lotion som innehåller malation.

"För svåra fall (skabb med skorv) ordineras oralt ivermektin."

Eftersom klådan orsakas av en allergisk reaktion kan symtomen kvarstå även efter att kvalstren har avlägsnats.

"För att lindra obehaget kan läkarna skriva ut steroidkrämer mot inflammation och klåda", tillägger Godic.

Alla nära kontakter måste behandlas samtidigt för att förhindra återinfektion, tillägger Mikicki.

Kan det förebyggas?

"Förebyggande av skabb innebär att man undviker långvarig hudkontakt med smittade personer och inte delar personliga föremål som kläder eller sängkläder", säger Momen. "I högriskmiljöer bidrar frekvent handtvätt och god personlig hygien till att minska smittspridningen."