Lí Ban och hennes hund bodde ett år i en grotta men blev väldigt ensamma. Hon bad till den gamla gudinnan och gudarna att hon skulle få bli en fisk och tillbringa sina dagar med laxarna och havslivet som ett sällskap.

Hennes önskan uppfylldes och hon blev en halv kvinna och halv lax, en sjöjungfru och hennes hund en utter, på irländska kallar vi uttrar "madra uisce" vilket betyder sjöhund.

Credits: PA; Författare: PA;

I "Annals of Ulster" i 5571 dokumenteras också lí Ban. Enligt denna berättelse levde hon 300 år under havet. Vi får veta att vid tiden för St Comgall hörde hans fiskare Béoán hennes änglalika sång.

Hon döptes till Muirgen (Seaborn, av havet).