Det är ett neurologiskt tillstånd och den vanligaste typen av demens. I takt med att befolkningen blir allt äldre förväntas antalet fall öka drastiskt under de kommande decennierna. Trots framsteg i förståelsen av sjukdomen finns det för närvarande inga effektiva behandlingar som kan bromsa eller vända sjukdomsförloppet. Ett lovande forskningsområde är dock användningen av stamceller från navelsträng, som har uppvisat uppmuntrande resultat i prekliniska studier och tidiga kliniska prövningar.

Alzheimers sjukdom kännetecknas av en progressiv försämring av kognitiva funktioner, inklusive minne, språk, resonemang och beslutsfattande. I takt med att sjukdomen fortskrider får patienterna allt svårare att utföra dagliga aktiviteter och förlorar så småningom sitt oberoende.

Varje år insjuknar cirka 7 miljoner människor i demens runt om i världen, och man räknar med att 46,8 miljoner människor i världen har demens och att antalet kommer att öka till 131,5 miljoner år 2050. Demenssjukdomar drabbar 1 av 20 personer över 65 år och 1 av 5 personer över 80 år. Alzheimers sjukdom står för 50-60% av demensfallen. Även om de exakta mekanismer som utlöser denna sjukdom ännu inte är helt klarlagda, tros flera faktorer, inklusive genetik, inflammation, oxidativ stress och mitokondriell dysfunktion, spela en viktig roll.

De behandlingar som för närvarande finns tillgängliga för Alzheimers sjukdom är i första hand symtomatiska och syftar till att bromsa utvecklingen av kognitiva och beteendemässiga symtom. De vanligaste läkemedlen är kolinesterashämmare (som bidrar till att öka nivåerna av acetylkolin, en viktig signalsubstans för minne och tänkande) och memantin (som reglerar nivåerna av glutamat, en viktig signalsubstans som spelar en avgörande roll för inlärning och minne).

Dessa behandlingar har dock begränsade effekter och kan inte stoppa eller vända den underliggande sjukdomsprocessen. Dessutom kan de orsaka oönskade effekter som illamående, kräkningar, diarré och trötthet.

Stamceller från navelsträng uppvisar unika egenskaper, bland annat förmågan att differentiera till flera olika celltyper och producera bioaktiva faktorer som kan modulera den cellulära mikromiljön.

Prekliniska studier av Alzheimers sjukdom har visat på flera mekanismer genom vilka dessa navelsträngsstamceller kan ha gynnsamma effekter, t.ex. genom att minska amyloida plack (proteiner som är giftiga för nervceller), skydda mot neurotoxicitet, stimulera neurogenesen och modulera inflammation, eftersom navelsträngsstamcellernas antiinflammatoriska egenskaper kan bidra till att minska den kroniska inflammation som förekommer vid Alzheimers sjukdom.

Dessa mekanismer tyder på att stamceller från navelsträngsblod kan påverka flera aspekter av AD-patologin, i motsats till nuvarande behandlingar som endast är inriktade på ett specifikt mål.

De lovande resultaten från de prekliniska studierna har lett till att flera kliniska prövningar nu genomförs för att utvärdera säkerheten och effekten av stamceller från navelsträngsblod vid behandling av Alzheimers sjukdom, alla med mycket lovande resultat.

Eftersom AD är ett komplext tillstånd med många olika faktorer inblandade kan det vara fördelaktigt att kombinera stamcellsbehandling med navelsträngsblod med andra terapeutiska metoder som läkemedel, immunterapi eller kognitiv stimulering. Dessa kombinationer kan förstärka de positiva effekterna och ta itu med olika aspekter av sjukdomen.

För mer information, vänligen kontakta Grupo HPA Saude på (+351) 282 420 400.