I många kulturer är alkohol djupt inbäddad i sociala ritualer, firande och dagliga rutiner. För dem som lever i en ny expat-livsstil, till exempel i Portugal, där atmosfären påminner om en semester, kan gränsen mellan vanligt drickande och missbruk suddas ut. Även om det kan vara trevligt att njuta av ett glas vin till middagen eller vid en social sammankomst kan det också leda till en tyst utveckling från vana till missbruk, fylld av hemlighetsmakeri och skam som påverkar både individen och deras nära och kära.

För utlandsstationerade i Portugal är vinets lockelse svår att motstå. Landet är känt för sina vingårdar och rika vinkultur, vilket gör det vanligt att njuta av lokala sorter som en del av det dagliga livet. Denna avslappnade livsstil kan skapa en miljö där drickandet blir normaliserat och till och med förväntat. I sociala sammanhang flödar alkoholen fritt, vilket förstärker idén om att drickande är en del av fritid och njutning.

I början kan drickandet vara ett sätt att anpassa sig till den nya kulturen, umgås eller varva ner efter en lång dag. Men det som kan börja som en harmlös vana kan gradvis övergå till att bli ett beroende av alkohol för avkoppling och umgänge. Denna övergång sker ofta tyst och smygande.

Utvecklingen från vana till beroende är sällan abrupt, utan sker ofta långsamt. Tidiga stadier kan innebära ökad tolerans, där mer alkohol behövs för att uppnå de önskade effekterna. Det som en gång var ett glas vin till middagen kan utvecklas till flera glas eller att man dricker i situationer där man tidigare undvek det, till exempel på dagtid eller ensam.

Förändringen kan visa sig som:

1. Eskalerande beroende: Individer kan förlita sig på alkohol för att hantera dagliga stressfaktorer, vilket leder till vanemässig konsumtion.

2. Emotionell reglering: Många använder alkohol för att hantera känslor, vilket skapar ett beroende där det blir den primära copingmekanismen.

3. Förnekande och minimering: Individer bagatelliserar ofta frekvensen eller mängden av sin konsumtion, vilket hindrar dem från att erkänna problemet.

4. Hemlighetsmakeri och skamkänslor: Allt eftersom missbruket fortskrider kan personen dölja sina alkoholvanor för vänner och familj, vilket leder till känslor av skam och isolering.

5. Isolering: När missbruket får fäste kan individer dra sig undan från nära och kära och sociala aktiviteter som inte involverar drickande, vilket förvärrar känslor av ensamhet.

Rollen för "torr januari" och att gå vidare: Att etablera ett kontrollerat drickande

Initiativ som "Dry January" kan vara ett värdefullt tillfälle att återskapa sin relation till alkohol. Det månadslånga åtagandet att avstå från alkohol ger deltagarna möjlighet att utvärdera sina dryckesvanor och inse hur alkoholen påverkar deras liv. Deltagarna märker ofta förbättringar i fysisk hälsa, sömn och humör, vilket kan vara en katalysator för förändring.

Efter Dry January kan deltagarna vidta proaktiva åtgärder för att skapa en sundare relation till alkohol:

1. Sätt upp tydliga mål: Definiera hur ett kontrollerat drickande ser ut för dig, till exempel att begränsa antalet drinkar per vecka.

2. Medvetet drickande: Var uppmärksam på hur mycket du dricker och njut av smakerna och känn efter när du känner dig nöjd.

3. Identifiera utlösande faktorer: Var medveten om situationer eller känslor som leder till överdrivet drickande och utveckla strategier för att hantera dem.

4. För en dryckesdagbok: Att dokumentera dina dryckesvanor kan ge insikt och hjälpa dig att hålla dig ansvarig.

5. Sök stöd: Delta i stödgrupper eller prata med vänner och familj om ditt åtagande att dricka kontrollerat.

6. Utforska alternativ: Överväg alkoholfria drycker som kan vara njutbara i sociala sammanhang, vilket minskar trycket att dricka.


Att känna igen tecken på beroende, främja självkännedom och söka stöd är avgörande steg mot förbättring. Initiativ som Dry January ger en värdefull återställningspunkt och uppmuntrar individer att reflektera och etablera hälsosammare dryckesvanor. Även om resan kan vara svår är förändring möjlig, och ett tillfredsställande liv fritt från missbrukets begränsningar väntar dem som tar sig an vägen till återhämtning. Genom medvetenhet, stöd och ett engagemang för förändring kan individer återta sina liv, återställa sina relationer och förvandla det som en gång var en vana till en berättelse om motståndskraft och hopp.

Att erkänna att återhämtning är en process med upp- och nedgångar är avgörande för att skapa en hållbar väg framåt. Om man tar sig an denna resa med tålamod och medkänsla kan det leda till varaktig förändring och en ljusare framtid.

Author

Jelena Pal, a clinical psychologist originally from Germany, spent a significant part of her life in the United States, where she lived cumulatively for ten years. During this time, she pursued her passion for understanding the human mind and behavior, earning a Bachelor of Arts in Psychology and Sociology, followed by a Master of Arts in Clinical Psychology and serving many clients. She now brings her expertise to the Algarve, where she is dedicated to providing compassionate and insightful support for those seeking to enhance their well-being. Whether you are seeking support for anxiety, depression, relationship issues, or personal growth, she is serving you online, at home, or at the Family Medical Centre in Vale do Lobo (palmentalhealthalgarve.com; family-medical-centre.pt).

Jelena Pal